Aktiehandels system in europa

Aktiehandelssystem i Europa - En undersökning av de senaste förändringarna Thierry Foucault och Marianne Demarchi Ytterligare kontaktuppgifter Marianne Demarchi: SBF, Bourse de Paris Sammanfattning: I det här dokumentet finns en undersökning av de senaste förändringarna i marknadens mikrostruktur av de fem största europeiska börserna. Vi ger först en kort statistisk översikt över de europeiska aktiemarknaderna. Därefter diskuterar vi hur införandet av direktivet om investeringstjänster och utvecklingen av institutionell handel har lett till att europeiska börser har modifierat sina handelssystem sedan 1994. Vi visar att dessa börser har konvergerat till en liknande marknadsorganisation. I denna organisation sker handel på en orderdriven marknad, men handelsreglerna kan variera beroende på typ av värdepapper. Vi beskriver också de återstående skillnaderna mellan handelssystemen, särskilt med hänsyn till konsolideringen av orderflödet och transparensen. Exportreferens: BibTeX RIS (EndNote, ProCite, RefMan) HTMLText Fler dokument i Les Cahiers de Recherche från HEC Paris HEC Paris, 78351 Jouy-en-Josas cedex, Frankrike. Kontaktinformation på EDIRC. Seriedata som underhålls av Sandra Dupouy (). Den här sidan är en del av RePEc och all data som visas här är en del av RePEc-datasatsen. Är ditt arbete saknat från RePEc Så här bidrar du till. Frågor eller problem Kontrollera EconPapers FAQ eller skicka mail till. Equity Trading Systems i Europa - En undersökning av de senaste ändringarna I det här dokumentet finns en översikt över de senaste förändringarna i marknadsmikrostrukturen för de fem största europeiska börserna. Vi ger först en kort statistisk översikt över de europeiska aktiemarknaderna. Därefter diskuterar vi hur införandet av direktivet om investeringstjänster och utvecklingen av institutionell handel har lett till att europeiska börser har modifierat sina handelssystem sedan 1994. Vi visar att dessa börser har konvergerat till en liknande marknadsorganisation. I denna organisation sker handel på en orderdriven marknad, men handelsreglerna kan variera beroende på typ av värdepapper. Vi beskriver också de återstående skillnaderna mellan handelssystemen, särskilt med hänsyn till konsolideringen av orderflödet och transparensen. Om du har problem med att ladda ner en fil, kolla om du har rätt program för att se den först. Vid ytterligare problem läs IDEAS hjälp sida. Observera att dessa filer inte finns på IDEAS-webbplatsen. Var försiktig eftersom filerna kan vara stora. Eget handelssystem i Europa Abstrakta aktiehandelssystem i Europa trots att de är elektroniskt drivna tillåter återförsäljarna att ingripa. Dessa utbyten skiljer sig åt i vissa aspekter och liknar i vissa, vilket återspeglas i artikeln som nämns nedan. Det har nyligen noterats att miljön på finansmarknaderna i Europeiska unionen har genomgått förändringar. Dessa förändringar utgör en förändring i verksamhetsmiljön sedan starten av investeringstjänstedirektivet eller ISD. En annan förändring som har ägt rum är att den institutionella handeln har utvecklats mångfaldigt i Europa. På grund av ovan nämnda förändringar har förändringar i aktiehandeln i Europa inträffat. Följande fyra aktiehandelssystem i Europa introducerades sedan år 1994. SWX genom Swiss Exchange (1995) SETS av Londonbörsen (1997) TSA av Amsterdambörsen (1994) XETRA av Deutsche Borse AG år 1997. I Förutom ovanstående steg uppräkning av Paris Bourse-handelssystemet under vilket handelsreglerna också granskades. Likheter mellan aktiehandelssystemen i Europa (ovan nämnda): Studier indikerar att ovan nämnda aktiehandelssystem har följande gemensamma egenskaper. Beroende på vilken typ av order (små order, stora order eller medellånga order) eller typ av säkerhet (vilket kan innefatta kapitalisering, likviditet) kan handelsnormerna i ovanstående aktiehandelssystem ändras. En annan likhet är att alla ovannämnda aktierelaterade system är 8220elektroniska order matchande system8221. Olikheter mellan aktiehandelns system i Europa (ovan nämnda): Ovanstående handelssystem i Europa skiljer sig från 8220-konsolideringsgraden8221 avseende orderflöde. En betydande del av handeln vid schweiziska börsen och Paris Bourse förekommer inom deras handelssystem SWX eller NSC. I jämförelse med detta är orderflödena splittrade i Tyskland samt i LSE eller Londonbörsen för lagerhandel i XETRA respektive SETS. Skillnader ligger också i den grad av insyn som utnyttjas av aktiehandeln i Europa. Det finns också skillnader avseende privilegier och skyldigheter hos de operativa återförsäljarna inom handelssystemen. Utöver dessa avvecklings - och clearingsmetoder för dessa handelssystem varierar också. Det kan alltså slutsatsen att även om dessa aktiehandelssystem är orderdrivna marknader, som fungerar elektroniskt, tillåter de likväl återförsäljarna att ingripa. Eget handelssystem i Europa - En undersökning av de senaste ändringarna Citations Citations 40 Referenser Referenser 36 quot market mikrostruktur av tio Asien-Stillahavsområdet med avseende på marknadstyp, marknadsförbindelser, fragmentering av marknaden, marknadsförare, orderprioritetsregler, prissteg, kort försäljning, marknadsgennemsiktighet och prisvariationskontroller i börserna. De dokumenterar betydande skillnader i marknadsdesign över Asien och Stillahavsområdet. Demarchi och Foucault (2000) undersökte förändringarna i marknadens mikrostruktur av de fem största europeiska börserna under det senaste decenniet av tjugo seklet. De beskriver den grundläggande utformningen av handelssystemen och kriterierna för segmentering av det lager som används av börserna när det gäller handelsmekanismer med avseende på lagertyp, orderstorlek och time ofquot Visa abstrakt Dölj abstrakt ABSTRAKT: Under de senaste decennierna har marknaden mikrostruktur har blivit en viktig disciplin inom finansområdet. Marknadsmikrostrukturen litteraturer har berikats av teoretiska, empiriska och experimentella studier relaterade till andra områden av finansiering, såsom tillgångspriser, företagsfinansiering, internationell finansiering och välfärd. Processerna och reglerna för utbyte av värdepapper betraktas som en viktig fråga eftersom de påverkar hur affärerna bestäms, priserna bildas och omfattningen av asymmetrisk information. Men sätten att beskriva hur utbytesprocessen sker på marknaderna varierar. Detta papper bestämmer komponenterna i marknaden för svart mikrostruktur i form av handelsmekanismer och regler för olika aspekter av handelsprocessen. Att bestämma komponenterna i svarta lådan gör det möjligt för forskare att identifiera och jämföra teman i marknadsmikrostruktur och frågor som rör processen för handel med värdepapper. Således kan detta papper användas som en källa för framtida forskningsidéer vid jämförelse av marknadens mikrostruktur. Det ger också nödvändiga insatser för tillsynsmyndigheterna för att förbättra utformningen av bättre marknader. Dessutom kan förstå hur marknaderna fungerar och hur det regleras förbättra investerarnas handelsstrategier och de kan bättre hantera de mäklare som arbetar för dem samt investerarna kommer att kunna förutsäga hur olika regler påverkar priseffektivitet, likviditet och handelsvinster. Fulltext Artikel Jan 2011 Asmar Muath Ahmad Zamri citerade till ökad konkurrens inom finansbranschen, under det senaste decenniet började EU-länderna modernisera sina finansiella institutioner och regleringsmetoder. I flera länder har handelssystemet på börsen reformerats drastiskt (Demarchi och Foucault (2000)), en utveckling som sannolikt kan påverka både den materiella handeln (2001), eliminering av sådana risker 1999 genom en gemensam valuta kan har minskat risk premiumkomponenten i prispåverkan. Vi inkluderar således en dummyvariabel (EURO) som är lika med 1 från 1999 för att testa om det finns en självständig effekt i samband med införandet av en gemensam europeisk valuta. citationstecken Visa abstrakt Dölj abstrakt ABSTRAKT: Det här dokumentet visar att privatiseringen av emissionskvoter (SIP) är en viktig källa till inhemsk aktiemarknadslikviditet i 19 utvecklade ekonomier. I synnerhet privatiseringsintroduktioner har en negativ inverkan på prispåverkan mätt med förhållandet mellan den absoluta avkastningen på marknadsindex och omsättningen. Detta resultat är robust mot införandet av kontroller för andra observerbara och observerbara faktorer, och har även beaktat den endogena beskaffenheten av beslutet att privatisera. Vi visar också på en positiv övergång av SIP på likviditeten hos privata företag. Denna extrema tillgång är en följd av likviditetsteorier som betonar de förbättrade möjligheterna till riskdiversifiering och riskdelning som lett till privatisering. Denna externitet härrör från både privatiseringsintroduktioner av privatpersoner och kryssförteckningar. Sammanfattning Detta dokument visar att privatiseringen av emissioner är en viktig källa till inhemsk aktiemarknadslikviditet i 19 utvecklade ekonomier. I synnerhet privatiseringsintroduktioner har en negativ inverkan på prispåverkan mätt med förhållandet mellan den absoluta avkastningen på marknadsindex och omsättningen. Detta resultat är robust mot införandet av kontroller för andra observerbara och observerbara faktorer, och har även beaktat den endogena beskaffenheten av beslutet att privatisera. Vi visar också på en positiv övergång av SIP på likviditeten hos privata företag. Denna extrema tillgång är en följd av likviditetsteorier som betonar de förbättrade möjligheterna till riskdiversifiering och riskdelning som lett till privatisering. Denna externitet härrör från både privatiseringsintroduktioner av privatpersoner och kryssförteckningar. Fulltext Artikel Jun 2007 Giovanna Nicodano Bernardo Bortolotti Frank De Jong Ibolya Schindele citationstecken 15, 6, 5, 13, 17). Trots att samtalsmarknaderna möter regelbundet är kontinuerliga handelssessioner och citatstyrda genomförandemekanismer vanligare på de reala finansiella marknaderna 10, 12. Detta har fått vissa grupper att se bortom marknaden för uppköp. citationstecken Visa abstrakt Dölj abstrakt ABSTRAKT: De flesta agentbaserade simuleringsmodellerna på finansmarknaderna är diskreta i naturen. I det här dokumentet undersöker vi i vilken utsträckning sådana modeller är utökningsbara för kontinuerlig, asynkron modellering av finansmarknaderna. Vi studerar beteende som en lärande marknadsförare på en marknad med informationssymmetri och undersöker skillnaden i marknadsdynamiken mellan diskret tidssimulering och asynkron simulering i kontinuerlig tid. Vi visar att egenskaperna hos marknadspriserna är olika i de två fallen och observera att ytterligare information avslöjas i de asynkrona modellerna, som kan hanteras av agenterna i sådana modeller. Eftersom de flesta finansmarknaderna är fortlöpande och asynkrona, tyder våra resultat på att det inte är möjligt att ignorera en tydlig bedömning av denna grundläggande egenskap hos finansmarknaderna i deras agentbaserade modellering. Inom agentbaserad beräkningsekonomi (ACE) studeras artificiella aktiemarknader (ASM) i stor utsträckning för att bedöma hur globala regelbundenhet uppkommer genom marknadsaktörernas individuella interaktioner (Tesfatsion 2001). Vanligtvis är individer representerade av (mjukvara) agenter som interagerar i en artificiell miljö. Genom att använda agenter för att studera marknadsdynamik kan heterogena, avgränsade rationella och adaptiva beteenden hos marknadsaktörer representeras och dess påverkan på marknadsdynamiken kan bedömas. Artikel maj 2007 Katalin Boer Uzay Kaymak Jaap Spiering